Ofullgången

Som ett ofullgånget foster
du framlevt ditt liv
har saknat i din hand
ett medel att få visa

Något som blev bortglömt
när livet till dig gavs
du sökte i ditt hjärta
och trodde nyckeln fanns

En stilla dröm i natten
din själ stannat kvar
i moderlivets värme
tills den fullgången var

Det är så svårt att inse
att allt förfelat var
när tiden lupit ut
ingenting finns kvar

På din gravvård ska man finna
här vilar ingen alls
ett skal som stolthet präglat
och förstenat dess själ

...