Fotoalbum

Vi kom i alla fall till Fredriksberg......även om det var.......

....hit till den här skylten vi skulle....

...hit där Eva träffas av stora LEDAN...förlåt Leden.

...och den vackra leden för oss allt längre in i Dans fotspår......

här har han vandrat... beskådat utsikten..bort mot de blånande bergen

..det är något bortom bergen...

..ser du gläntan med husen långt därborta, säger Eva....

...nä, ... men nu ser jag

milda makter vad de är tramsiga, kan vi inte gå tillbaka till bilen istället...

en helt underbar sten-mur

åh barndomsminnen vaknar...minnen av underbara backar och hagar.....

...och stenar

..och DAN har gått här...

..kanske legat på rygg med ett grässtrå i munngipan och funderande på de Kolarvisor som han inte fick ro att skriva i Luossa p.g.a. för mycket folk som tjattrade runt honom....

...alltså nu börjar ni bli riktigt löjliga

...Därborta...ja där skymtar den lilla stugan som rimmar så poetiskt eller i varje fall glider lätt på tungan..

..Luossa.....Hit kom tiggare och annat "löst" folk och tog upp plats i den lilla stugan som redan var full med folk förut....var det månne då Dan skrev "Tiggaren från Luossa" ?

..det var ju inte alltid det kunde bli något skrivande i stugan...ibland satt Dan i en jordkoja i skogen....

....där han vid det skumma skenet från en sotig lykta skrev utkasten till sina kolar-historier

....härinne fanns både liar tillsammans med andra redskap och löst tiggarfolk som fick sova under tak bland höbalar

...det loppkliande monstret Henry med tungan hängande som skär slips under hakan

tänk att en gärdesgård kan vara så vacker

dörren försvinner nästan i den klängande gröna växten

En dag tog Eva och hunden Birdie
med mig på en utflykt
i Evas bil

Jag hade lovat Eva
att hon skulle få uppleva lite
Dan Andersson

Efter besök på D A-Muséet i Ludvika
vände vi näsan mot
Skattlösberg
och Luossa-stugan

Som vanligt gick tjattret igång
men det ska ändå sägas
-vi HÖLL utkik efter skylten, Skattlösberg-

Av någon underlig anledning
missade vi den
fast vi är ganska säkra på att det
inte fanns någon skylt.....

Ett tag var vi på väg mot Saxhyttan

Sedan ändrade vi rikting
och såg en skylt som visade
Grängesberg

Vi var även inne i Sunnansjö och snurrade
där vi såg vackra hus
....
Sen funderade vi på om vi skulle
ge oss av på en
liten promenad i den grantäta
skogen
när vi till slut 
hamnade i Fredriksberg

Efter diskussioner och
förfrågningar
med ortsbefolkningen
som var mycket trevliga
....

OCH
....

Alla åt glass
....
Tre män och en kvinna
....
-där kvinnan hade väl reda på sig-
....
"Ni har åkt två och en halv mil för långt"

....

OCH

Vi vände om och samtalet fortsatte
lika ivrigt som tidigare
"Det är bäst vi sätter på mätaren"
tyckte Eva
som är en klok *quinna*

Efter precis två och en halv mil
såg vi skylten Skattlösberg

Efter diverse
dividerande om -allmän väg som tog slut-
gällde oss
eller bara andra
fann vi till sist
Luossas Parkeringsplats

Nu var det bara att byta till
bekväma skor
och gå 800 meter
för att komma fram till
Luossa

Vi hade inte mer än börjat vår
vandring
förrän vi kände oss jagade
av två
blodhundar
som slet och drog i sina koppel

Vi valde att låta dem gå förbi oss
vi ville i lugn och ro
fotografera
Dvs. det var vår förklaring
vid varje uppförsbacke
där bänkar fanns stratetigskt
utplacerade.

Vi upptäckte att konditionen
snabbt måste börja
tränas upp
om vi ska orka följa med
våra gubbar
på en
fotvandring
till
Santiago De Compostela
som de planerat
när vi återvänder till Spanien