Lätt som en plätt

Valentina är en glad liten flicka.

Hon skrattar och sjunger nästan jämt.

Men idag är hon extra glad.

Det är för att hon har fått en ny boll. Den är blå med gula ränder på.

Idag kom också hennes "favvo-person" på besök. Hon heter Riannon.

Riannon är inte ett barn, och inte heller vuxen.

Hon är mitt emellan och det är det som är så bra med Riannon, hon kan så mycket  och hon vill leka med Valentina. 

Hon är kusin till Valentinas mamma.

Vill du följa med till parken och leka idag, frågade Riannon.

OM Valentina ville!!!! Det var ju det bästa hon visste...nästan.... att gå till parken.

 

Valentina tog med sig sin nya boll och den kastade de emellan sig.

Riannon kastade upp den i luften och fångade den på nervägen.

Jag vill också, sa Valentina.

Valentina kastade och kastade och försökte fånga bollen, men den for alltid mellan hennes

utsträckta händer. Men hon hade bestämt sig för att det skulle gå. Om Valentina bestämmer

sig för något då blir det också så till slut.

Riannon skrattade. Du måste nog försöka varje dag och öva på det. Jag kunde inte heller kasta och fånga en boll på en gång.

 

Titta sa Valentina och pekade upp i luften. Ett flygplan? Vart ska det?

Riannon funderade en stund, kanske till Spanien, sa hon sen.

Valentina slog förtjust ihop händerna och ropade, där bor ju Gamla Mommo.

Så blev hon ledsen.

Varför är du ledsen?, undrade Riannon.

Gamla Mommo kan inte se min nya boll, svarade Valentina.

Riannon som alltid har bra idéer sa, men när vi kommer hem så kan vi slå

på datorn och "skajpa" med Gamla Mommo, då kan du visa bollen för henne.

Valentina rynkade ögonbrynen och stampade i marken, dator och dator....hon kan ju inte

leka med min boll, bara titta på den.

Nu fick Riannon något att fundera på, hmm....så mindes hon flygplanet . Vet du,

vi kan skicka bollen till henne.

Valentina sken upp. Kan vi, hur då?

Vi kan försöka kasta upp det till planet när det flyger förbi nästa gång.

 

Ja, Valentina blev glad och började kasta bollen så högt hon kunde, men det blev ju inte så

högt upp som hon ville.

Kan du kasta bollen så högt? ville Valentina veta.

Vet inte, svarade Riannon, men jag kan försöka.

Kan du kasta upp till trädtopparna? frågade Valentina.

Ha ha, lätt som en plätt, svarade Riannon, och kastade upp bollen så högt att

Valentina skrek av förtjusning.

 

Men vi får nog träna på det både du och jag, varje dag.

Sen såg Valentina så där fundersam ut igen som hon brukar göra när hon tänker.

Men hur ska bollen fastna på planet.?

Nu fick Riannon tänka efter ordentligt innan hon kunde svara.

Vet du, här nere är det varmt. Ja, sa Valentina som var lite varm efter att ha kastat

med bollen.

Men ser du, fortsatte Riannon, högt upp är det riktigt kallt, så det blir is på planets vingar,.

Oj. Valentina tyckte det lät konstigt.

Men hur ska bollen fastna där?, is är ju halt.

Riannon skrattade glatt. Bollen är varm när den kommer upp dit

och då blir den som klister och fastnar på isen.

Haha skrattade Valentina. Hon dansade runt.

Åh så bra så då kan bollen resa ner till

Spanien till Gamla Mommo. Lätt som en plätt.

Men så fick hon något att tänka på igen.

Men om den sitter fast på planet, hur ska Gamla Mommo få bollen då?

Riannon förklarade då, I Spanien är det ju varmt, det vet du. Isen smälter där.

Och vad tror du händer då?

Valentina förstod på en gång. Bollen lossnar och rullar av planet.

Haha, och sedan rullar bollen ända fram till Gamla Mommos fötter.

 

Kom vi går hem och "skajpar" till henne och berättar det.

Valentina tog Riannons hand och nästan dansade fram medan hon sjöng,

"lätt som en plätt, som en plätt så lätt, så lätt så lääääätt en riktig plätt."

 

Och så var sagan slut om den blå bollen.

Kanske blir det en saga till när bollen kommer till Spanien.